.

Av de två mest kända frisyrerna för 50-talet, Pompadour och Ducktail, var Pompadour den mest respektabla.

Frisyren görs genom att kamma håret tight bakåt längs sidorna, och bakåt uppåt på hjässan för att skapa volym i luggen.

Frisyren kännetecknas ofta som Elvis Presley's och Johnny Cash's mest använda.

Ducktail är en lite "vildare" variant av Pompadour. Här ska håret sparas i nacken så att man, efter att ha masserat in någon fet kräm, kan kamma håret slätt bakåt, och bilda ett slags "dike".

Håret på sidorna ska vara slätt, och resten får gärna vara lite rufsigt. Annars formades en tubliknande lugg som också kallas för "The elephant's nose".

Du minns väl John Travolta i "Grease"?

Audrey Hepburn hade en gång den här frisyren, och efter det har den blivit omåttligt populär. Men den som sammankopplas mest med frisyren är nog Mia Farrow, när hon spelade huvudrollen i filmen "Rosemary's Baby". 

Även nutida stilikoner har anammat frisyren, ex. Victoria Beckham, vilket skapade stora rubriker.

Inget hår är större än en "beehive". Kvinnor fixar den här frisyren med massor av hårspray, kanske också en smula löshår, oftast i en hög och avlång form som liknar en bikupa.

I södra USA är den även känd som "The B-52", och det inspirerade ett band i Georgia att döpa sig efter det och skapa konstig musik.

Som bekant är Amy Winehouse ett stort fan av "beehive"-konceptet.

Beatles välkända frisyrer, när män fortfarande skulle ha kort hår.
Det är egentligen vilken klippning som helst, den har inte blivit klippt på länge helt enkelt.

Men ärligt talat, var du en av de största popidolerna på 60-talet så älskade fansen dig oavsett vilken frisyr du hade.

Detta är egentligen en styling. Oavsett vilket frisyr du har kan du göra en Bouffant. Med hjälp av massor av toupering mitt på hjässan, och hårspray förstås. Den tidigare nämnda "beehive" är en typ av Bouffant.

Pryds snyggt med ett sidenband som på bilden, och jag lovar, det sitter kvar!

En frisyr som används mest av afro-amerikaner, men även andra etniska grupper och människor med väldigt lockigt hår.

Stilen fixas genom att det lockiga håret inte klipps under en tid, och bara borstas tills det blir fluffigt och luftigt.

Jimi Hendrix hade ofta håret så här.

Cornrows är ett alternativ till afro.

Håret flätas hårt mot hårbotten, oftast i rader från pannan och bakåt, och fästs med gummiband.

Kan göras i många olika mönster, för att göra frisyren så personlig och unik som möjligt.

De flesta frisörer behärskar tyvärr inte tekniken. Det är säkrast att gå till en salong som specificerat sig på afrohår.

Här gäller det att ha långt hår, eller åtminstone halvlångt. Ofta används syntetiskt hår tillsammans med det naturliga för att fylla ut.

Man delar håret och tvinnar dem i långa tofsar.

Dreadlocks-stilen började på 50-talet i Jamaica och nådde Amerika ungefär samtidigt som reggaen blev populär.

Den mest kände dreadlocksbäraren: Bob Marley.

Blev modern genom Farah Fawcett, en av tjejerna i Charlie's Angels, och kallas därför "Farah Fawcett-frisyren".

Tusentals kvinnor kopierade den här frisyren på 70-talet.

Håret är delat i en bena och bakåtstylat, men samtidigt mjukt och luftigt.

Tips för att göra frisyren själv hemma:
Plattånga topparna utåt, det blir kanonsnyggt!

En stil buren av afro-amerikanska män som innebär ganska mycket jobb med kemiska behandlingar och stylingprodukter.

Det afrokrusiga håret kammas ut i vått tillstånd för att sedan permanentas för att få en något mindre krusig effekt. Ju oljigare look, desto bättre.

The Misfits gjorde stora märken i frisyrhistorien med denna frisyr.

Allt hår kammas framåt och tvinnas sedan samman till en spets.

Den ultimata "bonnläppsfrisyren". Det är väldigt enkelt. Långt bak, och kort fram.

Av någon anledning är den här frisyren något av ett kännetecken för lågklassen.

Det finns många varianter av hockeyfrillan ex, Hockeyfrilla-mohawk, Tropisk hockeyfrilla (med dreads i nacken), Skullet (rakat huvud med långt hår i nacken) och Cullet (långt hår i nacken, men som läggs framåt i pannan för att dölja viss flintskallighet).

Precis som sin vapendragare Mohawk, så är det här en utmanande frisyr, både att bära och för samhället.
Den är verkligen associerad till punken på 80-talet.

Den väcker frågor som; "Hur får han dem att stå så där?" och "Hur många ögon har han stuckit ut med de där?"


Det positiva med Liberty Spikes är att så länge du har ett par decimeter långt hår, ett hat för etablissemanget och Karlssons klister, så kan du också göra den här frisyren.

Detta är THE HAIRSTYLE för punken och dess historia.

Så här gör du frisyren: Raka bort allt hår förutom en sträng i mitten, från pannan till nacken.

Detta hår bör vara långt och fås upp att spreta på något vis, det finns mycket medel att tillgå: spray, ägg, klister, pomada och gele.

De andra varianterna av mohawk är: Reverse Mohawk - Håret kvar på sidorna, rakat i mitten, BI/TRI Mohawk, Chelseahawk (med lugg), Duo-hawk (delad i två delar), och Deathhawk (med sparade polisonger och bredare och rufsigare kam).

En hårstil som innebär att man sparar en lång hårlock i nackslutet.

Håret kan lämnas i sitt naturliga skick, flätas, permanentas eller dreadlockas.

Ännu en frisyr som är sammankopplat med den lägre stående bonnläppsklassen.

Förmodligen frisyren du tänker på när jag säger 80-tal.
Permanenten lanserades som den stora grejen på 80-talet, och det var också då dess storhetstid var.

Både kvinnor och män permanentade håret, fast mest kvinnor.
Och använde så mycket hårspray de kunde för att hålla det på plats!

En sak som är viktig att nämna; alla kan inte se ut som en rockstjärna dvs permanenta sig...det beror på vilken hårkvalitet du har.

Om du inte har råd att gå till frisören, då kan du fråga en vän om han/hon att sätta en potta på ditt huvud, och raka bort allt som hamnar utanför dess kant.

Det är precis vad många killar gjorde, eller, det är i alla fall vad de ser ut som att de gjorde.

Några kändisar som rockade frisyren: James van der Beek, Nick Carter, Robyn.

En frisyr som gjorde sitt bästa för att se ut som suddet på en penna.

Speciellt populär hos afro-amerikanska ungdomar.

Håret är rakat i nacken, fönat rakt uppåt, och sedan klippt rakt av på ovansidan för att få en helt platt yta.

Will Smith är till synes inte helt obekant med frisyren.

En mycket populär frisyr som namngavs efter den karaktär som bar den; Rachel Green, från Vänner. Hon hade den här frisyren de första säsongerna av serien.

Den var hos kvinnor den mest efterfrågade klippningen på 90-talet.

Det är en uppklippt frisyr med både ljusa och mörka slingor.

För de som vill ha lite punk i sitt liv, men inte vill raka huvudet, är Fauxhawk perfekt för dem.

En kortare frisyr är stylad med gele för att skapa en slags "mohawk" i mitten.

En varitaion av den här är The Hoxton flip, där sidorna är tighta och hjässhåret står rakt upp.
Ponyhawk är ännu en variant där håret bildar små tofsar i mitten av huvudet.

David Beckham är en av dem som kan stå ansvarig för att många kineser klippte sig så här.

En komplicerad hårstil för de komplicerade känslor som går hand i hand med Emo-stilen.

Ofta färgar Emo-killen/tjejer håret svart, gör en extrem sidbena och har en med kniv skuren lugg.

Det sägs att en Emo symboliserar en livsstil där du ser på samhället genom att gömma dig bakom ditt hår.

Hårtrenden för den som inte gillar hår.
The Buz Cut innebär att du klipper eller rakar av allt ditt hår, till den längd du själv önskar.

Frisyren associerar oftast till det militära, särskilt nyrekryterade.

Som man kommer du till en punkt i livet när du inte längre har hår.
En del rakar av det som är kvar och lever med det. Andra kämpar med anti-flint-medel såsom Rogaine eller The Hair Club for Men för att lösa problemet med sin skallighet.

Sedan finns det de som inte låtsas om att det finns något som heter skallighet. De låter sitt hår växa ut och kammar det över de flinta fläckarna för att dölja det.

Kända personer som sysslar med överkamning är bl.a. Donald Trump och Homer Simpson.