Jag filade ner några bilar...

Jag kör runt i London varje dag. Livsfarligt? Ja!

 

Man känner sig som en grävling mitt på vägen. En sån som alla gärna kör över. Men otroligt nog är det väldigt ofta jag kommer helskinnat hem :)

 

Jag kommer från en liten ort i Sverige. Jag är van vid att det endast är 2-3 bilar som är ute på vägbanan och knuffas. Men här är det annorlunda. Här är det hundraelva och fler! Jag är också van vid en, eller ingen, fil. Här kör jag dagligen igenom en rondell med 4 filer och 3 trafikljus (inne i rondellen!). Det är alltid en upplevelse.

Men det finns bara en enda regel som gäller när man kör bil i London. TUTA OCH KÖR! BE ATT DU INTE DÖR! (Se där, jag rimmade dessutom.. *applåd*)

 

Om jag tycker trafiken blir alldeles för aggressiv brukar jag blunda och ta 10 djupa andetag innan jag kör vidare (nä, ibland kör jag medan). Det får oftast motsatt effekt och jag får köra rally för att komma ifrån rasande billister. Men jag lär mej aldrig att sluta med det där ändå :/

Första gången jag skulle köra i London ensam hade jag bara fått två snabba "körlektioner" med pappan här i huset. En tidigt på morgonen och en sent på kvällen. Aldrig när trafiken var som värst. Så ni kan ju räkna ut själv hur jag reagerade när jag plötsligt knuffades ur boet och skickades ut ensam på vägen med en karta och dåliga nerver.

 

Pappan i huset hade kört mej utanför London någonstans på okänd ort. Sådär, sa han hjärtligt, nu får du själv försöka hitta tillbaka! Det är en bra träning.

 

Jag tuggade upp underläppen och vågade inte säga ifrån. Han försvann i folkhavet och jag satt ensam kvar med min karta och min bil.

 

Det var inte att läsa kartan om annars var problemet utan att läsa den samtidigt som 145378 stressade affärsmän jagade mej igenom storstadstrafiken. Det var minsann inte bara att hoppa av motorvägen, ta kafferast och läsa igenom kartan i lugn och ro. Nejdå.. den fick man kasta några snabba ögon på mellan varven, när trafikljusen blinkade rött.

Men kan man tänka sig att jag trots allt kom hem!! :D Och inte har jag krockat många gånger detta år heller.

Bara kapat ett öra på en parkerad bil, nött rumpan på min egen när jag försiktigt backade in i en osynlig mur (sent på natten) och så ja.. den där gången när min bil tafsade lite på en annans, för att mina ögon fascinerades mer av slottet som susade förbi än av de mötande bilarna.

 

Sånt som händer...! :-) Tur att engelska familjen betalar.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
BloggRegistret.se
Mode & kläder
Blogg listad på Bloggtoppen.se
Shopping och Mode
Mode & design bloggar