.

Har ansträngt mej för att skriva opersonliga blogginlägg i månader nu. Det är inte en förmåga jag föddes med. Min natur är ganska expositionell. Och nu kliar det i fingrarna, tankarna kryper på och vill göra sina röster hörda. (tolka det inte schizofreniskt! ;-)

 

Men jag ska bara skriva lite om hösten..... ja.......... hösten!! :S:S

 

Hur i hela friden ska jag kunna ragga modeller till alla lektioner? Springa på gatan och fråga eller??? Jag har inte bott i sthlm förr och känner inte en kotte. Mja.. en syster och en bror har jag förstås. Nån kusin och ytterligare någon o-smink-intresserad vän ;-)

En asiat känner jag inte heller till, vad jag vet. Var finns dom?? (Det ska man visst ha till en lektion.)

 

FINNS DET NÅGON DÄR UTE SOM VILL LÅNA MIG SITT ANSIKTE I HÖST????

 

*ber och bönar på mina bara knän*

 

Jag ska inte göra något farligt. Bara kladda med färg och form. :D Så här:

(Och så får ni ju dessutom ett utomordentligt trevligt samtal med framtidens CHRISTA AJRIS! *blink blink*)

hehe.. ja nu känner jag verkligen att jag RAGGAR modeller. Pinsamt.

Milda makaroner!! Nu är det dags att punga ut 45 000:- för höstens seriösa lekskola. Idag kom räkningen.

 

Sitter här och skrämmer upp mej själv med att detta kan bli mitt livs största "kasta pengar i sjön"-bus någonsin........... *tuggar nervöst på fingrarna*

 

Men vad kan bli värre än att jag blir en usel makeup-artist och måste jobba som städerska i 3 år för att ta igen pengaförlusten? Så mycket värre kan det ju inte bli.... hehe... (och detta skulle likna någon slags tröst. suck)

 

Nej, hörni gott folk! Jag har inte råd att misslyckas. Så nu betalar jag häxpriset och kastar mej handlöst utför klippan.

Ingen tid att förlora! Vi har bara ett liv - så följ dina drömmar...! (För alla med förstånd större än en 1-årings kan förstå att detta ÄR min dröm!) DAGS ATT LÄRA SIG FLYGA!!

 

(Fotografi av Eugenio Recuenco)

Nä, nu börjar det bli segt.... jag har ju inget att skriva i bloggen!!! Vill att skolan ska börja snart så jag får något vettigt att skriva om.

 

Längtar efter att få åka hem till Sverige igen. Längtar efter min familj och mina vänner. Längtar efter sol, värme, land och skog (jag är EJ uppvuxen i en stad). Hur mycket jag än älskar stadslivets alla möjligheter så är jag ändå i hjärta och sinne en tvättäkta bondjänta :D En modemedveten skogsmulle.. ;)

 

Jag älskar listor!!! Hittade denna på i en väns blogg, så jag snor den.

Brukar du komma i tid: Mjä... oftast lite sen.
Vad hade du i din mun senast: Ett kex.
Har du bra kondition: Är ganska tränad, men konditionen är ändå dålig.
Hur känner du dig just nu: Glad och entusiastisk inför allt. Lite frustrerad och sur på mej själv mellan varven.
Kan du laga mat: Absolut! 
Vad har du på dig just nu: Tighta svarta boxershorts och ett guld/rosa linne.
Vilket är ditt senaste inköp: En underbar mjölkvit spetsklänning!!! Ska ha den i sommar nån gång. 
Vilken tid gick du upp idag: 10 och ändå hade jag sovmorgon. *applåd*
Var fick du dina senaste pengar ifrån: Min engelska familj.
Har du sovit i din egen säng inatt: Naturligtvis.
Vad hade du sönder senast: hm.. tar inte ofta sönder något. Men för någon månad sedan bröt jag en cello mitt itu (den ramlade och halsen gick av)
Senaste alkoholintag: Bara vin till finmiddagarna om helgerna.
Har du haft mörkt hår: Jag har haft alla färger man kan ha!! Dvs. alla någorlunda naturliga färgnyanser.
Är du morgonpigg: Om jag lagt mej tidigt kvällen innan, så ja!
Vem snackade du med senast: Mamma i 2-3 timmar idag. Det måste ha varit ett dyrt samtal.
Stjärntecken: Vädur (bästa!)
Varm favoritdricka: Varm choklad.
Favoritdricka när du är riktigt törstig: Vatten!
Alkoholhaltig favoritdricka: Cider.
När kysste du någon senast: 148 dagar sedan :P
Saknar du någon just nu: Många.
Hur ofta loggar du in på LunarStorm: oj hjälp... haha.. lunarstorm. Kanske en gång om året. Har faktiskt kontot kvar även om jag aldrig använder det! 
Vilka språk kan du prata: Svenska, danska, engelska.
Vad ska man göra för att få dig arg: Missbedöma mej (t.ex. tro att jag är ytlig eller oseriös). Inte ta mej på allvar. Beställa stora musikverk och inte orka lära sig dem. Stjäla mitt hjärta och inte vara rädd om det.
Senast sedda filmen: Chanel...
Favoritgata: Bond Street.
Motionerar: Cyklar och går korta promenader varje dag. Men inte mer seriöst än så.
Favoritprodukt på Apoteket: Vilken konstig fråga. Jag vet knappt ens vad som finns på ett apotek. Har aldrig köpt något därifrån. Eller jo, nu kom jag på!! Koffeinpillerna som jag käkade på gymnasiet :P
Älsklingsljud: Musik
Varit i Polen? Japp!
Hur gammal var din mamma när hon födde dig? 26 lr nått kanske.
Tittade du på tecknat när du var liten? Sällan.
Vad var den senaste musik du lyssnade på? Toto
Vad är det bästa med dig? Passionerad, hängiven. Mycket ambitiös (kan vara helt extrem) om jag tycker om något! (Det har hänt många gånger att jag jobbat både dag och natt och knappt hunnit äta eller sova, för att inspirationen har legat på.) Kreativ och enormt fantasifull. Sen brukar jag få höra att jag är charmig, snäll och omtänksam ;) Tack för de orden vänner  <3 *blink*
Vad är det sämsta med dig? 1. Ett fruktansvärt hett temperament. Kan vara mycket vass i munnen när jag är arg. :( Inte alls trevligt. 2. Om något inte intresserar mej kan (om jag inte är tillräckligt motiverad) jag var ganska slarvig och likgiltig. Och det kan gälla vad som helst; Studier, jobb, människor. Jag måste tycka om det jag gör för att kunna lägga min själ i det! Men om jag tycker om det så gör går jag också in för det desto mer!!! 150% 3. Gör inte gärna något av plikt - är inte så förtjust i att någon försöker bestämma över mej. Jag vill gärna vara min egen chef :)
Hur var du som barn? Under 7 år; Tyst, lugn, självständig, försiktig och snäll. Över 7 år; Uppmärksamhetskrävande, vild, bråkig, jobbig. :P
Har du bra kontakt med din familj? Mycket bra!
När hånglade du med en man första gången? Milda makaroner! Första kyssen va väl i 17-års åldern.
Hur stora fötter har du? 38.
Hur ofta filar du dem? När det behövs.
När ångrade du senast något du gjorde på fyllan? Är aldrig på fyllan.
När dansade du senast? Nån månad sedan.
Följer du någon Tv-serie? Top model, Gossip girl, lost, one tree hill. Saknar Prison Break <3
Vad gjorde du nyårsafton 1999? Gissar att jag va på läger i Vännäs. 
Vilken roll hade du i skolan? Duktig och tyst på högstadiet. Fnittrig, pratglad och lite slarvig på gymnasiet.
Boxers, briefs eller tanga? Hotpants.
Hur långa ögonfransar har du? För korta!
Brukar du bada på sommaren? Nån gång ibland.
Älskar du alla former av sport? Om jag går in för att spela något så gillar jag det mesta.
Är du med i någon fackförening? Nej.
Gillar du parmesan? Vad är det?
Har du gjort något kriminellt? Kört för fort. Cyklat och hållit fast i motorcykel (vet inte om det är kriminellt :P Men farligt va det..)
Vad heter din bästis? hehe.. Bästis hade jag mest i tonåren :P Men närmaste vänner just nu (som jag har mest kontakt med): Daniel, Johannes och Patric.
Vad är det första du gör på morgonen? Slår ihjäl väckarklockan.
Vad är det sista du gör innan du somnar? Ber att alla mina drömmar ska slå in ;D
Vad äter du oftast till lunch? Nyttigt och sunt.
Sopsorterar du flitigt? Slösar inte tid på sånt.
Hur många koppar kaffe dricker du en vanlig dag? Inget. Dricker endast kaffe när det sociala sällskapet kräver det.
Har du några allergier/handikapp? Allmänt vild och galen? ;)
När besökte du ett gym senast? För några dagar sedan. Skulle ha gjort det idag, men fick inte tid..
Är det nåt du absolut inte äter: Kålpudding. Fiskbullar. Korv.
Musik just nu: Har svarat på denna fråga i föregående inlägg.
Vad sa du senast: Jag sjöng för mej själv.
Om du var tvungen att leva i en annan tidsepok, vilken skulle du välja då: Slutet av 1800-talet i Vilda Västern.
Hur många kuddar sover du med: Varierar. Vissa perioder ingen alls. Just nu med 2.
Favoritväder: Sommar och sol, men inte för varmt!
Om du var fast på en öde ö, 3 saker att ta med: Min (framtida) man, ett piano och Böckernas Bok.
Spelar du nåt instrument: Beror på vad "spela" definieras som.. Men jag kan behärska flöjt, fiol, piano och gitarr.
Morgon- eller nattmänniska: Jag kan vara både och. Jag är vad jag vill vara! Detta år är jag en morgonmänniska. Förra året en nattmänniska.
Sparare eller slösare: Samma svar: Jag är vad jag vill vara. Eller rättare sagt, vad ekonomin tillåter mej att vara. Förra året var jag en slösa, detta året en spara.
Vem är viktigast för dig: Stål.
Tror på liv på andra planeter: Nej, men det är ett spännande ämne.
Har du några homosexuella vänner: Nej, inte vad jag vet.
Tror du på mirakel: Jadå.
Är du kittlig: Nej, bara när jag är kär.
Snarkar du? Aldrig.
Rädd för insekter? Rädd nej, men jag gillar dom inte.
Det här är jag bra på: Prata för mycket och pratar innan jag tänker. Använda fantasin och vara kreativ.
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja? Inte vara rädd eller nervös för någonting.
Morötter eller godis? Olika
Pizza eller hamburgare? Pizza.
Skriver du dagbok? När det behövs.
Tänker du någonsin tatuera eller pierca dig? Har alltid velat pierca mig i naveln, men vågar aldrig. :S
Stökigt eller välstädat? Vill ha det välstädat. Men har det inte alltid.
Gungar du på stolen? Nej.
Skulle du någonsin få för dig att hoppa bungy-jump? Aldrig med min kofot!!
Vilken hand håller du gaffeln i? Fel hand.
Hur är din drömkille? Charmig, känslosam, omtänksam, snygg, bra klädstil och stil överhuvudtaget (=vara medveten om sig själv), färgstark personlighet (humör är tillåtet), UNIK - han ska sticka ut ur mängden, på ett bra vis! Vara passionerad, händig, naturkär, sportig och vältränad är ett pluss, gärna reslig och manlig, spännande, duktig på att föra sig socialt, rolig, romantisk, kramgo, förståndig och mogen (men ha barnasinnet i behåll), målmedveten, stark, familjekär, musikalisk.... bland annat..........
Hur många syskon har du? Fem och en hund.
Är du rädd för blod? Nejdå! Blod är vackert och fascinerande att se på.
Saltar du på maten? Mycket!!
Gillar du att sjunga? JAAAAAAAAAAAAAAAAA
Anser du att du är stark? Mentalt? Nej. Men seg och uthållig ändå. Fysiskt? Ja, för min kroppsstorlek :P
Brukar du sola? Älskar att vara brun! Men tycker inte om att sola naturligt tyvärr :S Svettigt och alldeles för långtråkigt.
Vad gör du om du får hicka? Sväljer den
Kaffe, te eller inget? Kaffe.

Tänkte att det kanske skulle vara kul att jag skrev lite mer personliga inlägg ibland. Så jag ska börja med dagens pinsamhet! (något överdrivet ;))

 

Tvättmaskinen i huset har dött. Irriterande förresten hur gammalt och omodernt allting är i England. Det är helt otroligt!! Husen är gamla, vattensystemen är gamla, gas och elverken är gamla. M.m.

 

Ibland fungerar inte varmvattnet, ibland fungerar inte elementen, ibland fungerar inte diskmaskinen.

 

Hur som helst... Så jag var tvungen att stoppa all tvätt i bilen och börja rejsa runt på londons vägar för att hitta ett Tvätteri. Det tog tid och som vanligt är inte trafiken den enklaste. Man är lycklig om man kommer helskinnad fram.

 

Så började pinsamheterna. Jag har ALDRIG tvättat på ett sådant ställe förut.

Det fanns tvättmaskiner överallt. Torktumlare och andra märkligheter. Allt snurrade och allt såg likadant ut. Jag hade ingen aning om vad som var vad.
"Hallå!" Sa ägaren och gav mej en nick, fortsatte sedan med sitt.

 

Jag skyndade mej fram till en tvättmaskin och låtsades som om jag visste vad jag höll på med. Fumlade lite med tvättmedlet och tappade ut lite kläder på golvet.

"Jag vill inte vara oförskämd eller så, men behöver du hjälp?" Undrade en snäll rullstolsbunden 98-åring. Hon hade stenkoll.

"Ja tack, jag har ingen aning om vad jag gör." Svarade jag med ett skevt leende. Insåg också att jag inte kunde använda mitt tvättmedel eftersom jag glömt den lilla runda mätkoppen hemma. Så jag var tvungen att fråga ägaren om en sådan:

"Alltså.. jag vet inte hur jag ska stoppa i tvättmedlet för att jag har glömt... hm.. jag har glömt.." Jag kunde inte komma på vad saken hette. (Vet fortfarande inte.) Försökte förklara.
"Den runda saken.. den där som man häller i.."

Tack och lov förstod han efter ett tag och gav mej en sådan. Men då visste jag inte vilket av alla möjliga tre hål som jag skulle hälla i. Ägaren flinade:

"Är det första gången du tvättar?"
"Nja, alltså.... Nej. Men...." Han såg road ut.

 

Sådär. Nu har jag blivit officiellt känd som blondin!

Jag är en periodare. Visserligen alltid intresserad av mode och skönhet, men fördjupningen sker på olika områden i olika tider. Vanligtvis brukar jag sikta in mej på mycket klädsnack. Nu är det smink som gäller.

 

Många av er läsare verkar vara såna som inte lägger så mycket tid och energi på skönhet själva. Så jag måste tänka på att hålla bloggen enkel, basic och intressant lärorik på samma gång. Lärorik blir den väl iofs inte förrän jag själv är helt lärd :P Men som sagt.. det kommer....

 

Men det är kul att ni läser bloggen, trots att det kanske inte är ert huvudämne ;) Imponerande!!

 

 

Lägger upp klassikern. Jag är tjejen som spelar basket i högklackat. Och vinner! ;)

 

Äntligen ledig, efter en lång tung dag.

 

 

Halv 7 på morgonen ska man finnas på plats. Då skall frukost ätas. Morgonhumöret måste hållas i schack, man ska le och diskutera dagens väder med hela familjen.

Sedan skall båda barnen ha 1 timmas musikövning. Jag är lärare. Den enda stunden på dagen då jag verkligen älskar att vara au pair ;-) Flickan är lydig och övar skalor i timmar. Pojken skriker och bråkar i en halvtimma innan han lyckas tämjas och börja spela på sin cello. Med jämna mellanrum muttrar han mindre vackra ord och böjer stråken fram och tillbaka... sådär så man bara väntar på knäcken...

Sedan är det julafton. Då har föräldrarna försvunnit till sina jobb och barnen tillåts leka. (De får sällan leka när föräldrarna är hemma.) Då ska jag, trött som en åsna, underhålla dem; Vi springer runt och jagar nallar eller roar oss med att göra grimaser. Varje morgon inser jag samma sak: Vad jag har blivit gammal!

Jaha! Nu ska man gå till skolan. En stund som hade varit riktigt skön om det inte varit för att pojken tvingar mej att räkna bilar varje gång vi går nånstanns. Helst ska vi tävla, jag måste räkna lila och han vita. Vi kommer alltid fram till samma sak; Han vinner.

SEN ÄR JAG LEDIG. Nä, juste!! Det var jag inte. *suck* Då ska jag cykla in till Kingston och ha två timmars lektion. Ämne anonymt. *host*

När jag äntligen kommer hem skall lunch lagas. Efter det har jag 3 timmar på mej att underhålla min blogg, läsa och svara på mail, skriva på min bok och helst öva piano/flöjt/sång MINST en timma. Det lyckas oftast ganska bra - om jag skippar lunchen!

Tur jag inte behöver städa mitt eget rum. Vi har städerska som gör allt grovjobbet.

TRALLALA!!! Nu är klockan halv 4 och jag ska köra bil i London. Alltid en upplevelse, trots att jag gör det varje dag. Bilar och människor överallt. Tusen korsningar, tusen olika filer, tusen rondeller. Jag är lika förvånad varje gång jag kommer hem levande. Krockat sönder min bil har jag inte heller gjort! *imponerad* Bara kvaddat några andras bilar. (Några "öron" som jag hyvlat av när jag haft bråttom igenom en trång och välparkerad gata och en bilrumpa som jag mosade kanten på när jag bedårade ett engelskt slott medan jag körde. Kan inte minnas något mer.)

Jag gör i snitt 1 timmas bilkörning varje dag. Idag blev det två. Trafiken var hopplös. (Tur man har med en bunt tidningar och lite kaffe i bilen.)

När jag kom hem hade Flickan pillat på min dator. Jag kom morrande och frågade vad hon hade gjort och som vanligt nekade hon. (Hon är expert på att ljuga och gör det konstant mot alla.) Jag trotsade mitt heta temperament och förlät henne på fläcken, trots den feta lögnen. Dagens hjältedåd.

Sen skulle maten fixas och kläder tvättas. Jaga på Flickan som alltid är sen - och skjutsa henne till en orkester. Komma hem och hjälpa pojken med läxorna (ett riktigt slitgöra. Han är omöjlig) och förbereda alla kläder och väskor inför nästa dag. Och om de inte har aktiviteterna efter skolan så är det minst en timmas musikövning som gäller. Flickan övar i snitt 3 timmar per dag.

Phuuuu.....

Hur som helst... nu känner jag att jag inte orkar engagera mej i att berätta mer. Men efter allt detta är jag iaf ledig. Då är det dags att sova.

 

Hur jag egentligen hinner sitta och skriva och rota runt bland folks bloggar vet jag egentligen inte. Jag har inte tid till sånt :O

Från mode till militären...!

 

Jag har precis fått veta att en av mina vänner ska bli specialsoldat. Jag har inte intill idag haft en aning om vad det var eller knappt ens att det existerar, hehe.. Men nu blev jag ju nyfiken och började rota reda på intressant info.

 

Detta är tydligen standarden för att bli intagen till navyseal i Usa:

* 500-yard swim using breast or combat side stroke in less than 10:00
* 100 push-ups in 2 minutes
* 100 sit-ups in 2 minutes
* 20 pull-ups (no time limit)
* Run 1.5 miles in boots and long pants in under 9:30

 

Och SAS är väl nästan på samma nivå? HJÄLP, säger jag bara!!! (Inser att det inte är ett yrke passande för lilla ynkliga jag.)

 

Sedan läste jag detta. Och chockas igen samtidigt som nyfikenheten växer. VAD är det för psykiska tester som görs i uttagningarna som är så fruktansvärt hårt??? JAG VILL VETA :)

 

Och sedan hittade jag ett annan otroligt spännande inlägg. En tjej som undrar vilken sorts hemlig militär hennes pappa är. Läs!! Det är sååååå spännande. :D

 

 

Mm.. En militär skulle man nog gifta sig med... ;)

Nu har jag blivit medlem på http://www.stylesearch.se! Det ska bli kul att få börja orientera sig i den sajtens modegalna värld.

 

 

Insåg i samma veva att det INTE alls smakar gott att plötsligt vara en person som följer med strömmen. Det har jag aldrig förut upplevt mig vara!!! Men nu....... Vad är det jag gör? :O Jo, Jag har börjat göra precis som "alla" andra kvinnor i vår utseendefixerade värld: Blogga om skönhet och mode. Ännu en blogg med samma "tjat och gnat" (som vi ju älskar ;-). En i mängden. Hm.. tanken gör mej lite frustrerad.

 

 

Till mitt försvar vill jag därför vinkla uppfattningen om min blogg rätt. Detta är INGEN modeblogg!! Detta är en blogg om KONST. Detta är stil, smak och känsla som inte följer bestämda regler. Min stil. Alla har vi ju olika - och det är det som gör skönhetsvärlden så enormt stor, spännande och outgrundlig!! Det är det som gör allt så intressant. Genom att kika in i varandras bloggar kan vi få tips, råd och inspiration men det är fortfarande vår egen stil som gör vad vi presenterar.

 

Jag tycker det är jätteviktigt att man ska kunna se VEM som skapat VAD. En konstnärs känsla och karisma ska lysa igenom skapelsen. Skvallra. Det är ju hela poängen med att det existerar olika konstnärer och inte bara en enda. Eller hur? Hehe ;P

 

 

Mode är utan tvekan en sorts konst. Inte alls nödvändigtvis något som är skönt för ögat utan många gånger bara något som muntrar upp och ger adrenalinkickar eller kanske skapar fundersamma, veckade pannor och uppfattas som en nötknäckare.

 

Det är när man måste lägger huvudet på sned och grubbla över kreationen ett bra tag som man vet att den är värd att utforskas. Köps den direkt är den tydligen redan uppäten och utsketen. Det ska vara ny smak, inte gammal. Tid för smältning är en självklarhet.

 

Det handlar om att locka fram sin känsla, bearbeta sin fantasi, stödja med sin kunskap och krydda med inspiration; Sedan har man en skapelse att beundra. (Om inte smaken är riktigt dålig förstås.. hehe.... Det gäller ju att ha DET.)

Och det är ju så det går till när mode skapas också. Ett mode är aldrig det andra lik. Mode kommer och går. Vi hittar ständigt nya utseenden att fästa oss vid! Så går det till för att våra estetiska sinnen inte ska tröttna.

 

 

Jag har alltså inget alls emot mode (det som faller mej i smaken följer jag ju även själv), men jag är ingen modeslav och  jag fascineras mer av människor som har sin egen medvetna stil än en hop kopior a la Hollywood. Det är den personliga touchen som sätter sina spår och plöjer nya banor!

Och jag läääääääängtar efter att se mer egna stilar i Sverige!!! Inte nödvändigtvis i vardagen, jag syftar mer på de som arbetar med skönhet av olika slag. Stylister, makeup-artister, fotografer och kläddesigner. Titta på svenska skapelser och jämför dem med amerikanska så förstår ni vad jag menar! Vi är lite fega i sverige. Konsten är ofta lite för ljummen och tråkig. Jag blir helt lycklig varje gång jag ser någon ny ung, revolutionerande konstnär dra sina svepande penseldrag över det gamla!

 

 

Sen finns det naturligtvis situationer där man helt enkelt behöver anpassa sin stil. Det handlar ju inte alls om att vara så udda och extrem som möjligt. Man måste ha huvudet på skaft och ta in vad som går hem och inte och lära sig förstå varför. Osv osv....

 

Nej, nu ska jag sluta babbla på. Jag är ju ingen expert. Jag har bara många åsikter och en pratglad mun ;-) Älskar att diskutera detta och skulle kunna hålla på i all evighet....

Nu är jag tillbaka från en rad trevliga dagar med kusin i london! Tillbaka till min lilla blogg...

 

Tiden går långsamt och jag sitter och oroar mej för hur jag ska hitta lägenhet i sthlm. Men det ordnar sig nog, som alla annat. Jag är en hejdlös optimist. :-)

 

Lite musiksnack:

Men idag ger jag mej själv en klapp på axeln. Jag har nyss suttit och spelat piano i 2 timmar. Det var bara meningen att jag skulle spela en låt som jag hört från ett fönster på vägen hem från barnens skola, men jag fastnade vid piano och tiden bara rann iväg... Glömmer tid och rum när jag spelar. Men det är bra, för övning ger färdighet och jag märker att jag har lärt mej så grymt mycket den sista tiden när jag spelat så mycket.

 

Idag kom jag på en ny låt. Spelade in den lite snabbt så jag har den sparat på datorn. Sedan när jag har tid ska jag finslipa den och skriva text.

 

 

OJOJOJ. Sitter nu och lyssnar mina låtar som ligger ute på youtube. Några år gamla. Men oj vilken skillnad! :D Och det är jag glad för!!! ;-) Man hör att jag är ganska vilsen på pianot och jag gör en hel del tabbar hahaha... Var inte så van spelare på den tiden.

 

Men om nån vill höra dem så finns de här:

(The Riddle - min egen version. Bästa filminspelningen.)

(Sleeping sun - också min egen variant. Väldigt gammal inspelning.)

(Friday I'm in love. Också improvisation förstås. Har flest favoriter och 20 884 visningar, men är sämst inspelad. KOMISKT :P)

(Tea for two - Ej improviserad. Spelad efter noter. Mest avancerad, men lite hafsig inspelning.)

 

Många människor frågar efter noter på mina versioner. Men nej, jag har inga noter tyvärr! :S

Detta är bara fullständigt spontana improvisationer i samma sekund som kameran inspelar (Måste förtydliga det eftersom många, konstigt nog, inte verkar förstå vad improvisera betyder).

(Jag skulle kunna skriva ut dem förstås, men det tar tid och jag har så många andra låtar som är viktigare att få ner på noter. Däremot har jag lovat ut en del tutorials på lite olika kända låtar och de är på g!!)

 

(Jag står och njuter av livet. Kass bild i övrigt.)

 

Jag vet att många av de som följer min blogg INTE har så mycket koll på skönhetsvärlden. Därför skriver jag ofta väldigt enkelt och förklarande. Jag tycker det är viktigt att även de som inte förr har intresserat sig för kläder, hår och smink kan hänga med och få upp ögonen för det ;-)

Förlåt om det känns dumförklarande för er andra som har koll!!

Det finns något som jag tycker är så skönt med serien "One tree Hill" och det är att alla karaktärerna kämpar så mycket för att uppnå sina drömmar. Det tycker jag är så grymt skönt!! Deras kämparglöd smittar av sig...

 

Jag sitter och tänker ibland, "Jaja. Det är SÅ typiskt film! Där lyckas alla." Och visst ÄR det typiskt! Men visst är det också en möjlig verklighet!? Visst KAN man lyckas! Jag tror folk glömmer bort det. Och jag tror att det största hotet mot framgång är just att glömma bort att man kan lyckas. Stirra dig inte blind på risker och misslyckanden! Tag lärdom av dem och försök igen!

 

Jag inser nämligen mitt i samma stund (som jag klagade på att alla lyckas i film) att alla de skådespelarna som spelar i denna "perfekta" serie är några av de människor på vår jord som faktiskt har lyckats uppnå sina drömmar (förmodas då att deras drömmar var att bli duktiga skådespelare). Alltså finns möjligheten. Och det skulle lika gärna kunna vara du eller jag som fick våra drömmar uppfyllda!

 

Poängen är inte nu att uppmuntra mina läsare att gå och hoppas på att bli filmstjärnor. Poängen är att uppmuntra er till att göra det ni tycker om och tro på det! Kämpa för det! Vare sig det handlar om att lyckas odla fram världens vackraste rosenträdgård (en punkt på min egen drömlista), hitta sin drömfru/man eller bli Sveriges stjärnkock. ALLT ÄR MÖJLIGT - så länge du tror det!

 

Själv vill jag ju, som bloggen så tydligt skvallrar om, bli stylist. De flesta människor i den branschen tjänar inte ens tillräckligt för att kunna ha det som yrke. Det är åtminstone vad alla säger. Däremot kostar det skjortan att betala utbildningen!

 

"- Du är allt bra våghalsig du! Det är nästan så att jag tycker du är dum. Varför satsar du inte på en trygg karriär istället? Läkare, arkitekt eller kanske lärare?"

Det undrade en av mina vänner. Men svaret var enkelt.

"- Detta är vad jag vill, vad jag brinner för, vad jag drömmer om..!"

 

Vad är värst; att leva ett helt liv utan att ge sej själv chansen att följa sin dröm eller att följa sin dröm och riskera att misslyckas?

 

Jag är inte rädd för att misslyckas. Jag är bara rädd för att inte ta chansen att lyckas.

 

Det är dagens visdomsord. Hoppas ni människor där ute vågar kasta er ut och pröva era vingar också!

Jag känner mej som en krutgumma. Undra var det krutet leder mej... Jag har så mycket energi som jag inte vet var jag ska göra av nu. Sitter och stirrar på min design och funderar om den är tillräcklig.

 

Min bok är färdig nu. Dvs. första boken. Det lär bli en hel serie. Nu krävs bara korrekturläsning och finslipning. Men jag borde ha gjort färdigt det för länge sedan.. men kommer liksom inte till skott. Just nu ligger boken lite på is eftersom jag har så mycket annat att hålla koll på.

 

Skål för livet som är så underbart överraskande!!!

 

Svartvit gammal spökbild på mej. Men glad ser jag ju ut iaf.

 

Det kliar i mina fingrar. Får jag sminka någon?

Ojojojoj..... Jag har jobbat med designen hela dagen. Flyttat två millimeter åt höger, tillbaka 3 åt vänster, ett steg upp, ta bort lite färg, förstärka något annat, trycka in en liten detalj, inse att det inte fungerar och ta bort den igen........

 

 

Men nu är det färdigt! Eller ja... jag är medveten om att den inte är så värst avancerad. :-) Men det är bara en tillfällig header. Så snart jag får mina egna modellbilder ska den bytas ut.

 

Ojoj..... Det är 4 månader innan jag börjar utbildningen, så jag håller egentligen på att springa händelserna alldeles i förväg. Haha!! Men jag längtar ju så mycket!!! GAAHhhh Jag undrar om tålamodet håller i 4 månader.

 

Men man kan ju alltid förbereda sig. Jag läser och försöker lära mej allt om smink redan nu. Jag har också kontaktat gamla elever och frågat en massa möjliga och omöjliga frågor. Speciellt intressant är det ju att följa bloggarna som de succéfulla stylisterna skriver... Försöka lista ut hur de gjort för att lyckas.

 

Men vad som än händer ska man aldrig ge upp! Vissa har tur och får de rätta kontakterna fort medan andra får kämpa som skållade råttor för att komma upp till ytan. Men som en känd svensk makeup-artist (Malin Nestor) skrev till mej (ungefär så :
"Eftersom det finns ett sånt överflöd av makeup-artister, där majoriteten inte ens har talang, måste man ha tålamod, kämpa på och hålla ut... ända tills vetet har sållats ut från alla tistlar. Du måste visa att DU är något extra!"

 

 

Jag har frågat runt en hel del bland makeup-artister. Detta svar fick jag från Malin när jag frågade hur hon gjorde för att lyckas som makeup-artist:

"För det första så tror jag att du kommer komma väldigt långt bara på din jädrar annamma och vilja. För en sån MÅSTE man ha i denna bransch. Man måste också ha viljan och förståelsen för att man måste börja på den absoluta botten och jobba sig uppåt! Det krävs massor av jobb och tålamod. Och du måste skaffa dig ett stort kontaktnät för att komma någonvart.

När man är ny är bästa sättet att registrera sig på hemsidan Modellbilder.se. Där finns massor av fotografer, modeller och stylister, allt från amatörer till proffs. Alla kan hjälpa och utnyttja varandra. Så skaffa lite kontakter där och jobba ihop för att skaffa lite bilder till en portfolio. Tänk på att visa upp hur varierad du är. Visa vardagssminkningar, festsminkningar, mer extrema saker, sår och kroppsmålningar om du kan det, hår om du kan det osv…

När du fått en portfolio som är BRA och som funkar (var jävligt självkritisk här, 90 % av alla som är ute i den här svängen är INTE bra). Ta din portfolio, självklart en printad sådan i bokform, och gå runt till salonger, fotografer, ja allt du kan tänka dig och försök få sammarbetspartners. Du kanske kan hyra stol på en salong och erbjuda sminkningar, kanske hålla kurser och tjejkvällar, kanske får du sminka på studion hos fotografen, ja möjligheterna är många. Jobba med dom och skaffa dig kontakter, meriter och mer portfoliomaterial.

När du sedan jobbat ett tag så är det dags att skaffa sig visitkort, hemsida, företag, regga sig på bröllopsforum för att få bröllopsjobb, ja listan kan även här göras lång. Tänk även på att man kommer stöta på många nej innan man får några ja. Precis som man kommer stöta på jobbiga och missnöjda kunder med jämna mellanrum.

Det är bara att jobba på, allt eftersom man växer så kommer alla de här stegen av sig själva. Man får lite koll på vart man står i konkurrensen, vilken väg man ska välja osv… Det är bara att följa sitt hjärta och tro på sina val, och man ska passa på att njuta och roa sig på resan. Först när man jobbat några år, har en stark och varierad portfolio som man tagit fram tillsammans med andra starka namn, fått meriter och lovord kan man börja höra av sig till de stora företagen för jobb på tv, tidningar och film.

Vill man så kan man!"

 

Frågan är: Har jag en tung väg framför mej eller?? :P

Men som jag sa i intervjun med Makeupstudions rektor när hon berättade om alla svårigheter och all konkurrens;

Rektorn: Skrämmer det dej när jag säger detta?

Jag: Det peppar mej!!

Rektorn: *skratt* BRA.

Hon berättade att hon brukar försöka "skrämma iväg" tjejer som vill komma till skolan, bara för att se vem som pallar trycket.

 

Men det är iofs lätt att säga. Jag vet ju att jag kan bli sjukt blyg och feg ibland, så jag ska inte sticka under stol med att jag är ganska skraj ändå! Men jag tänker inte låta det styra mej :-)

 

Full av pepp-känslor skuttar jag nu i säng. Godnatt kära läsare <3

 

 

 

Detta inlägg ska bli en presentation för nyfikna främlingar.

 

 

Vem är jag och var finns jag?

Jag heter Christina och kommer från lilla Lönneberga. Just nu bor jag i London för att ta hand om två engelska barn. Jag trivs förträffligt här och London-livet är helt underbart!! Speciellt underbart är det att shoppa. Men Sverige kan aldrig ersättas i mitt hjärta och nu känner jag att jag längtar efter att komma hem igen... I höst kommer jag dyka upp i Stockholm för att slå rot - åtminstone några år framåt.

 

 

Mitt liv och mina intressen

Jag läste en naturvetenskaplig linje i skolan och planerade först att bli landskapsarkitekt. Denna dröm är inte helt och hållet slopad trots att jag styrt mina steg åt ett helt annat håll. Intresset för design är stort och brinnande och likaså intresset för skönhet i olika form, det kan vara trädgårdar eller vackra kläder. Kopplingen är tydlig :-)

 

Jag är estetisk in i märg och ben. Jag har så många intressen att jag knappt hinner underhålla dem. Allt går därför mer eller mindre i perioder, men musiken har i alla lägen stått högst på listan hittills (framför allt för att jag inte har haft chans att hålla på med de andra intressena på samma sätt). Säkert kommer modeintresset konkurrera ut musiken på topplatsen så snart jag har tagit mina första kliv in i den branschen. Men det återstår att se hur det blir med den saken...

 

Natur, djur, litteratur, poesi, konst, dans, kläder.... Nästan allting ligger mig varmt om hjärta, med ett litet obetydligt undantag; Sport intresserar mej inte direkt. Jag är noga med att hålla mej i form och går gärna till gymmet eller tar en springrunda i skogen, men någon fotbollstjej är jag inte och kommer aldrig bli. Jag är inte heller en av dem som sitter klistrade framför TV:n under OS. Jag har nog med intressen, så jag försöker medvetet undvika att tända en sådan glöd.

 

Jag roar mig gärna med att klinka piano och blåsa i flöjter av skilda slag. Jag roar mig ännu mer när jag skriver musik. Får jag någon gång chansen skulle jag gärna vilja utveckla musikaliteten mer och jag skulle också gärna vilja börja dansa på allvar.

 

På fritiden håller jag också på att skriva en bok. Men den är privat, så den ska ni inte försöka sätta tassarna på! *varning* ;-) Den är spännande, chockerande, gripande, leende, upprörande, rivande.. Den KLÖSER sig igenom ditt hjärta och tar sin boning där. Du skulle aldrig kunna glömma den. Men som sagt. Nej, den är privat! hehe

 

Det finns inget som jag tycker är så hemskt som att känna att man står stilla i utvecklingen. Jag vill vidare, vidare, vidare......... konstant.

 

 

 

Jag som person...

Jag är inte som någon annan. Det kan jag garantera. På gott och ont. ;-P

Jag har ärvt min mammas envishet, fantasi, pratglädje och heta temperament.
Jag har ärvt pappas sjuka humor, spontanitet, blyghet och äventyrslust.

Konstnärliga och musikintresserade är de båda, så vem som gett mig de estetiska generna kan jag inte svara på.

Vill ni veta något mer om mej är det bara att fråga! ;-)